Trots att den heter sommarboken så passar den mig perfekt nu på hösten. Alldeles lagom att orka läsa ett kapitel innan ögonen vill falla ihop. Den är så oförutsägbar och tvärtemot, fin och varm men inte på något konstgjort sätt utan äkta och levande. Att jag tycker om den kan bero på att jag älskar Tove Janssons bilder & att jag kan höra min mormor läsa mumin med sin finsk-ryska brytning... Ha en skön oktober! Nu ska jag krypa ner med det finska vemodet.
2 kommentarer:
Det låter som en bra present och mysigt att du blir påmind om din mormor. Vissa saker kan verkligen framkalla fina minnen av nära och kära.
Varje gång jag broderar tänker jag till exempel på min handarbetande mormor. Pysselgenerna och Panduro-beroendet kommer definitivt direkt ifrån henne.:-)
Jag tror absolut att man kan våga sig på två blogginlägg samma månad. Precis som man kan skriva två olika kommentarer till samma inlägg! :-)
Funderar på om det inte också är så att man kan få äta två gigantiska havre-jordnötskakor samma kväll...det är ju trots allt söndag och i bakgrunden hör jag sambons Formel 1 lopp på tv:n. Tror att det får bli en "stå-ut-med-ljudet-kaka" till...;-)
Skicka en kommentar